Februari 2013
Serier från barndomen
Jag lever med ett nyansrikt långtidsminne och det hör till ovanligheterna att jag glömmer något som en gång gjort intryck på mig. Nyligen körde jag fast i tankeverksamheten då jag desperat försökte minnas ett seriealbum jag läste som barn. Mina minnen bestod av brutala och otäcka bilder som förmodligen skrämde upp mig rejält. Med hjälp av serieexperten Daniel Gustavsson på biblioteket i Gävle och Henrik Westberg, en konnässör i Fransk-Belgiska serier, lyckades jag till slut få tillräckligt med ledtrådar för att finna det jag sökte.
Det visade sig sedan att serierna faktiskt fortfarande fanns att tillgå genom biblioteket, av den anledningen skaffade jag mig ett lånekort. Skönlitteratur
intresserar mig inte och jag har av den anledningen inte nyttjat biblioteket
på ett tiotal år. Det var ju tokigt inser jag nu, det är faktiskt en riktig guldgruva av diverse kuriosa.
Seriealbumen jag sökte gavs ut i Sverige mellan 1979-1986 och tecknades
av fransosen Jacques Tardi. Det rör sig om en serie vid namn Adèles extraordinära
äventyr vars oförglömliga omslag jag kände igen i samma sekund jag såg dem, trots att det var så många år sedan sist. Efter att ha reserverat dem på internet fick jag efter några dagar ett SMS att böckerna anlänt på biblioteket, forslade hit till mig helt kostnadsfritt från undangömda arkiv på fjärran bibliotek – fantastiskt!
Klassiska, vällästa, seriealbum
Adèles extraordinära äventyr handlar om Adèle Blanc-Sec, en ung kvinnlig författare och äventyrare bosatt i Paris under tidiga 1900-talet. I serien förekommer mycket övernaturliga och fantastiska inslag toppade med rikligt fyllda pratbubblor, man kan lätt anklaga serien för att ha en komplicerad berättarstil, men den är likväl intressant. Man får även ta del av en del naket, surrealistiska drömsekvenser och en massa blod.
Den blygsamme tecknaren oroar sig över kvaliteten på sitt manus genom sina karaktärer.
Värt att notera är att på de senare utgåvorna av albumen så förekommer texten “Serier för vuxna” i ena hörnet. Det känns sannolikt att censurpolisen slog till efter att ett barn för mycket gråtit sig till sömns efter att ha lånat hem Demonen från Eifeltornet istället för Barna Hedenhös eller Gaston, som befann sig i samma seriekollektion.
 |
 |
 |
Om du hade barn som växte upp på 80-talet kan du räkna med att dessa böcker följde med ungarna hem från biblioteket i samma trave som senaste trevliga boken om Pettson och Findus.
Franske regissören Luc Besson gjorde en filmatisering av Adèles äventyr 2010.
