Gravidappen läser ”Ditt barn är stor som en mangold” Detta kan vara den 25e frukt/grönsaksliknelsen jag inte förstår. Vår lille mangold kom dock två veckor tidigt och heter Odd. I skrivande stund ligger han tvärs över min mage och sover, han gillar det. När han käkat är det mysigt att ligga hud mot hud och gosa. Han har en skaplig kalufs och sin mammas mun/haka. Johannas familj tycker att han liknar mig över ögonen.

November 2012 skapades han i ett labb. Sen frystes han ner och trotsade oddsen genom att flera månader senare resa in i mammas mage och den 22a januari 2014 födas. 52 cm lång och 3454g tung, ungefär som en mangold sägs det.

Allt har gått bra även om vi inte fått sova så mycket. Efter en trevande start har han nulärt sig amma och även kämpat länge med att få ur sig det medfödda bajset. Efter ett tjugotal blöjbyten och motsvarande antal skriksessioner så är laddningarna nu bruniga istället för svarta (meck).

Imorgon åker familjen hemåt mot Ockelbo. Hemmet kommer kännas mer som vårt eget nu då en invånare inte har bott någon annanstans. Det ska bli kul att se vad det blir av den lille. Tiden efter O. börjar nu!