Upplever Golf för första gången
Ursprungligen publicerat i Kuxabladet v.34, 2013
Erik Oja, till vardags collegespelare i USA, föreslår en liten golftävling mot en stackars journalist, som förvisso är hemligt beväpnad med en grym sving som tränats fram i TV-spelet Wii-sports. Motvilligt accepterar jag tävlingen och poserar med golfspelaren framför kameran, det är första gången någonsin jag håller en golfklubba i min hand med avsikt att använda den.
Tävlingen är enkel, vi ska ”pitcha” bollen mot flaggan och den som hamnar närmast vinner, bäst av tre. Jag undersöker verktyget i mina händer samtidigt som Erik skickar iväg sin boll som snyggt fångas upp av vinden, kysser därefter marken och med en lätt bakåtskruv stannar inom två meter ifrån koppen. Jag hittar inget bra sätt att hålla i klubban. Bestämmer mig för att bästa strategi är att inte slå rakt ner i marken och förstöra den fina gräsmattan. Sålunda träffar jag bollens översta tredjedel med en strykare, men bollen sticker iväg längs marken med väldig fart i rätt riktning. Den rullar förbi sitt mål och fortsätter ner i slänten bakom, in i vad jag tror de kallar för ruffen. Ojdå!
Erik visar mig åt vilket håll bollen egentligen ska gå medan jag poserar vilt
Boll två ser ungefär likadan ut för Eriks del, men han hamnar något längre ifrån den här gången. Jag känner mig nöjd med mitt första slag. Trots att bollen aldrig lämnade marken så gick den i alla fall iväg, i avsedd riktning till och med. Lite lösare nu bara! Tyvärr blir träffytan klubba mot boll lika dålig som första slaget, jag får inget lyft. Detaljen med hur rent man träffar brukar inte den digitala tv-spelsbollen bry sig om… Men nu stannar den faktiskt där det är avsett, mitt ögonmått säger mig att jag vann den bollen. Erik fiskade upp den fort innan jag hann hämta måttbandet och skriva en självbiografi utgiven av aftonbladet om hur jag dominerade undergroundgolfscenen på 2010-talet.
Tredje och avgörande omgången ser konsekvent lika lysande ut för Erik och lika patetisk ut för min del. Hans boll är närmare mål än min. Dess väg dit kontrollerad medan min studsar ohjälpligt och rullar resten av vägen.
Jag känner mig lite frustrerad att fortfarande inte ha träffat den stackars bollen ordentligt. Erik ger mig några tips, han justerar mitt grepp, visar mig en träningssving där klubban snuddar gräset. Jag klipper till – ”Plick” låter det då bollen far iväg upp i luften och landar ungefär där jag siktat. Wow! Jag ler. Vilken härlig känsla. Jag älskar golf.
Anders Hallerström visualiserar min perfekta sving!
