Blog Image

e x a k t  kaos

Johan Beijer om den här bloggen:

"Dumsmarta texter om trivala ovanligheter skrivna i en nygammal stil."

00-talets bästa spel: Del 1 – 2000

Avdammat, Spel Posted on sön, augusti 30, 2020 21:01

Efter många om och men hittade Henrik sina texter från det insomnade forumet loading.se på en gammal dator. Jag hade turen att även ha arkiverat min egna halva, vi var ganska säkra på att dessa blogginlägg aldrig skulle återses. Nu är det dags för återpublicering av detta. Kommer även göra en 10-tals uppdatering och en 90-talare.

Vi summerar inte bara året utan även det första decenniet av vårt nya årtusende. Stort. Det har hänt en hel del grejer under dessa 10 år och detta kommer visa sig på våra listor. Vi tar det år för år.
Listan går ut på att det spel som betydde mest för oss under det året förtjänar första platsen oavsett när spelet gavs ut. Tio spel vardera blir det och dessa får då ses som de spel vi rankar högst under dessa tio år. Plus att vi rankar ett gemensamt spel som vi båda har haft anknytning till. Sammanlagt blir det 30 spel. Nu kör vi det första året…

Henriks val

Delta Force 2, Nova Logic, oktober 1999

Jag trivs bäst i öppna landskap. Efter en våg av 3d-spel i tunnlar var det öppna landskapet nästa nöt att knäcka för spelutvecklare. Man gjorde det med dimma (bullfrog-dimman), platta landskap och karaktärer uppbyggda av 10 polygoner. Och man gjorde det med voxlar. Voxeltekniken kan lättast beskrivas som pixlar i en 3d-rymd. Ett hav av dessa pixlar och du kan forma ett landskap.
Delta Force 2 var ett spel med ett böljande landskap av voxlar. Som medlem i denna styrka fick du välja ett vapen, sniperbössor av olika kaliber och karaktär. Uppdrag: göra slut på knarkkarteller som höll till i baser i bergen.
I minnet hade detta spel allt: härlig grafik, frihet, smygarelement, tunga vapen, AI och uppdrag som jag verkligen gick in i. Men framförallt gick det att köra det på min AMD k6 200Mzh 16Mb RAM och ett grafikkort utan 3d-fxchip i duglig hastighet.
Jag skaffade ett, voodoo2 3d-kort för 500kr samma år, och kunde köra Half Life och Quake. Dessa spel hade specialeffekter och flyt som gudar skapat, men det är ändå Delta Force 2 och detta öppna landskap fjärran från trånga korridorer som är det starkaste minnet från år 2000.

Runner-up: Half-Life
Second Runner-up: Quake

Johans val

Championship Manager 3, Eidos Interactive, mars 1999

Redan tidigt hade jag fattat tycke för annorlunda fotbollsspel. Till min MSX avgudade jag Footballer of the year där man spelade en forward, som du bara fick kontrollera vid frilägen. Därefter blev det Player Manager (en Kick-Off spin-off) och dess tronföljare, actionfotbolls liret Sensible World of Soccer till Amiga.

Jag hade tillgång till en rutten PC. Möjligheten att testa Championship Manager 3 kunde jag i brist på annat inte stå emot. Visste att det ”bara var text” och jag var försiktigt reserverad inledningsvis. Som spelare har jag alltid haft förmågan att identifiera mig med enkel grafik och text god hjälp av min fantasi och CM3 visade sig snabbt vara något för mig. Serien var ännu inte en alltför avancerad simulering, det var en perfekt brygga från Sensible Soccer med känslan av att kunna föra en sunkig amatörklubb till Champions league seger -det handlade om att satsa framåt! Tre köttiga backar – fyra offensiva mittfältare och tre forwards i full fart framåt.

Jag kör fortfarande Football Manager (bytte från Championship samtidigt som utvecklarna) men serien får nöja sig med en placering på denna decennielista. Låt oss för enkelhetens skull säga att jag fortfarande spelar detta spel med stor passion -fast alltid med senaste utgåvan.

Runner-up: Half-Life
Second Runner-up: Spiderman (Playstation 1)

Gemensamma valet
Multitapen till Playstation var en stor grej i vårt sällskap under åren 99-00. Vissa missade ju helt grejen med Nintendo 64 och med detta tillbehör kunde grymma playstation titlar spelas mot polare. De spel som nöttes mest var NHL 2000, Poy Poy 2 och framförallt den solklare vinnaren av år 2000:s gemensamma val:

Speed Freaks, Funcom, September 1999

Detta må vara en Super Mario Kart klon, men då Playstation saknade ett bra motsvarande spel så passade detta som handen i handsken. Detta spel gav alla sin favoritkaraktär och sin egen körstil. Du kunde vara den som undvek att däcken poppade ballonger, du kunde vara driftkungen, du kunde vara pricksäker med vapnen.
Det var en utmaning att spela fram de tre bonuskaraktärerna, det krävde tre varv av perfektion där motståndaren till slut blottade nivåns väl dolda genväg. I returmatchen kunde man utnyttja denna och vinna!



Hur gick det sen då?

Spel Posted on ons, januari 15, 2020 23:40

Detta är en uppföljning på mitt senaste inlägg om Wolverhamptons strävan efter Premier League titeln i England. Efter en frustrerande start på fjolårssäongen lades taktiken om mitt i brinnande säsong. Bytet till en taktik jag det året inte hade personal för egentligen, forcerade min lagkapten att spela högerytter trots att han verkligen inte hade någon förkunskap. Men resultaten, de kom ändå. Säsongen var ingen besvikelse, då Wolves tog hem Championsleague och Ligacupen. Men det var Premier League som var målet.

Inför säsong 2030/31 behövde det där högerytter hålet stärkas upp. Kapten Scholtz lärde sig snabbt positionen och var förstaval, ville verkligen ha 33-åringen med efter så många lojala år när klubben stått i träda. Men en reserv köptes in av minst lika god kvalitet. Bedömde även att playmakern jag hade under fjolåret inte räckte till, där fick min andre veteran Kouadio förtroendet, efter att förra året spelat som den löpstarke bollvinnaren på centrala mitten.
Dit köpte jag in en 24-årig Mexikan vid namn Leiweke som VERKLIGEN kunde kämpa och springa, vad sägs om värden på Uthållighet 20, Snabbhet 17, Acceleration 19, Arbetskapacitet 19. Det är en sjuk oglammig roll som varken ger bra snittbetyg, mål, eller assist.

Efter den värvningen var jag redo för säsong. Men då dök det där upp, som jag tror är det som i grunden skiljde succé från fiasko. En mittback i ett starkt lag, Edgar Suazo (Honduras) i Inter Milan vantrivdes och erbjöds mig för 150 miljoner. Pengar hade jag gott om, vet att det inte betyder så mycket att spara på dem. Slog till. Mycket olikt mig, då jag redan hade tre unga men beprövade mittbackar att rotera över de två mittbackspositionerna, samt en lovande junior. Men 31-årige Suazo togs in och det var personliga favoriten Tom Aslan, 23 år, som snart fick se sig stå helt utanför laget – en back som året innan blev uttagen till årets drömelva i engelska ligan.
Vi summerar mittbacken Suazos obegripliga säsong såhär:
Matcher 56+1 inhopp, 26 (!!!) mål, 4 Assist och Snittbetyg 7.66 (av 10)
Ingen gråter för att Aslan nu vill byta klubb direkt… De övriga två i rotationen är 22 och 24 år och har framtiden för sig bakom och bredvid veteranen Suazo som är given – hans säsong avslutades med att han togs ut i Engelska drömelvan. Han blev även utnämnd i Champions League drömelvan.

Taktikbytet berodde mycket på att jag ville ge vänsteryttern Beytullah Aktürk mer ansvar och spel på hans bästa position – jag körde tidigare med tre centrala mittfältare. Och som han betalade tillbaka! Den 22-årige Holländaren utsågs till årets bästa spelare i Premier League och togs ut i drömelvan. Han blev även utnämnd i Champions League drömelvan.
Matcher 53+1 inhopp 12 mål, 17 assist, Snittbetyg 7,57

Den tredje nyckelspelaren vill jag säga var Radoslav Kozak. Jag har alltid viljat spela honom, men han har inte riktigt hållit måttet på högerbackspositionen tidigare. Men med tiden har han mognat, nu 23 år tog han tidigt platsen på permanent basis. Han har även spelats på båda de centrala mittfältspositionerna då nöden krävts. Den stora lockelsen med Kozak har alltid varit hans fantastiska förmågor på fasta situationer. Statsen Hörnor 16, Långa inkast 18, Frisparkar 19 har alltid givit honom möjligheter att vara med som inhoppare, men är glad att han nu utvecklats för att kunna spela 90 minuter.
De obegripliga 34 Assisten han skrapade ihop har jag aldrig varit nära, antagligen någonsin. Hur många av dessa som kom på fasta situationer vill jag inte spekulera i, men antagligen är samtliga 22 mål på hörnor kopplade till Suazos huvud från Kozaks högerfot. Utöver framspelningarna blev det uttagning i drömelvan och ett snittbetyg på 7,62 över 49 matcher +6 inhopp

Forwards bytte jag inga. Spanjoren Juan Moreno är vid 31 års ålder fortfarande i sin prime. Hans siffror är inte helt otroliga, men han är alltid målfarlig och nätade hela 39 gånger på 54 matcher+3 inhopp och det blev även 8 assists och snittbetyg på 7,35. Mest sken Moreno i Champions League med 15 mål på lika många matcher där han även togs ut i drömelvan och kom tvåa i skytteligan. Moreno flankerades oftast av Polacken Bialozyt som gjorde 20 mål och tio assist och även han var produktiv. Det går inte att vinna utan produktiva forwards och även de två reserverna klev fram då de fick spela och gjorde mål. Så forwards med måltorka var aldrig något Wolves behövde grubbla över.

Räckte det här nudå? Jag är stolt att säga JA! Matt Bonner utsågs till årets manager för första gången i England. Och laget förlorade inte en enda match förrän i februari, då var det redan mer eller mindre avgjort. De bra lagen slog varandra omvartannat och det fanns ingen solklart utmanare. Wolves vann ligan med sju poäng, men då spelade jag väldigt mycket med reserver vilket ledde till en del förluster. Spelarutveckling känns ju alltid prioriterat om man har råd att syssla med det, överraskande nog kunde jag det trots att målet var att vinna titeln.

Och som laget vann i år:
Vann FA Cupen
Vann VM för klubblag
Vann Supercupen
Vann Premier League
Vann Champions league
Finalist i ligacupen (sumpade finalen genom att spela reserver mot svaga Q.P.R.) Förutom den blundern en perfekt säsong!

Fick även vetskap om att tidigare klubben Hoffenheim i Tyska ligan flyttar till en ny arena döpt efter mig – Bonner Arena (jag kallas Matt Bonner i karriären, döpt efter Spurs veteran)

Nu är det lite svårt val här. Min tanke är att klara en achivement att vinna en titel i fem olika länder. Nu har jag jag vunnit i England och Tyskland, samt ett fruktlöst försök i Argentina (där min klubb för övrigt vann ligan samma år som de sparkade mig tidigt). Planen är att nu gå till Danska Superligan. Men det känns ju motigt att lämna mannarna.

Svårighetsgraden i Football Manager är alltid intressant. Jag undviker oftast att ta över storklubbar, då kraven är höga och klubbstatusen är så hög att du kan värva vem du vill redan från dag ett och du har även pengarna att göra det. Varken i Hoffenheim eller Wolves har jag kunnat köpa etablerade spelare för ekonomin och klubbstatusen inte funnits där. Och när det till slut gör det, då har du redan byggt upp ett eget lag som är i världsklass. Spelar man i länder som Argentina och Danmark är det ännu svårare, då det inte är attraktiva fotbollsländer. Jag har inte många meriter från sådana länder. Har vunnit i Slovakien, USA och Österrike i någon karriär. Även Skottland, men det är lite halvpopulär liga (Dock inte klubben Ayr United som jag då styrde över).

Blir det Pölser och smörrebröd nästa år?
Eller lunkar jag på med vinnargänget?

En sak är säker. Min myrfarm som är Football Manager 2012 fortsätter leverera. Ingen av spelarna ovan finns på riktigt, de är rena simulationer. Mitt fotbollsintresse är i verkligen livet verkligen inte högt, kollar knappt på VM ens. Så det är fantastiskt att det är så spännande med det här spelet fortfarande, efter alla år – efter alla versioner.




En fruktlös jakt, fylld av troféer

Spel Posted on fre, december 20, 2019 00:36

Senast jag skrev i min blogg, ursäkta att det blir så långt mellan gångerna, berättade jag om min karriär i Football manager 2012. Den har fortsatt ett par tre säsonger sedan dess, jag har fortsatt inte varit nära att vinna.

Men i cuperna firar jag stora framgångar. Det har blivit fyra raka segrar i ligacupen, det är rekord! Och sen lyckades jag vinna Euro cupen, vilket var roligt då det är en turnering man sällan får deltaga i (är du bra i ligan blir det direktkval till Champions League istället). Efter att ha vunnit den kvalade jag den vägen in i fotbolls europas prestigeturnering nummer ett. Kul att få vara med, och förhoppningsvis nå slutspel.

Efter en frustrerande säsong i premier League där jag både vacklade i mina taktiska val och kring vilka spelare som egentligen är stommen i laget, där jag till slut slutade 8:a. (Två placeringar under styrelsens förväntning). Fortsatt inte vunnit premier League vilket var målsättningen.

Experimenterade till och med med något så oprövat som en trebackslinje en period med blandade resultat. Men, mot slutet av året hittade jag en uppställning som fungerande.

Det värsta är att jag, som inte ens kvalat in till Champions League via liga placering – utan som segrare i fjolårets Euro cup då börjar rada upp meriterande segrar. 3-0 hemma mot Barcelona följdes upp med en uddamålsseger borta. Klar för Semi. Där slås AC Milan med 3-0 hemma, vilket följdes upp med en målrik 4-4 match borta. Och i finalen slog jag FC Porto med 4-1.

I statistiken syns inte mina spelare någonstans. Ingen på topplistor i varken snittbetyg, mål, assist eller hållna nollor. Men i drömelvan syns trefjärdedelar av min backlinje åtminstone.

Taktiken jag övergav tidigt på denna säsong var samma som jag vunnit tyska ligan med åtskilliga gånger, även VM och EM med Frankrike, så det satt ju långt inne. Det lustiga är att min spelfördelare, som jag haft under alla mina säsonger i Wolves, aldrig presterat. Det har liksom inte blivit några assist eller mål, fastän han har siffror för att producera både och.

Taktiken jag bytte till hade jag inte personal till. Jag ville ge min unge vänsterytter tyglarna (som även kunde spela hyggligt centralt, men inte hans bäst position). Och då behövde jag plötsligt en högerytter också. Tidigare spelade jag med en rak centrerad 3 manna mitt. Två av dessa skulle förpassas till bänken. Ville ha en ”älg” i mitten, som jagar boll och fyller på framåt, och en defensiv mittfältare bakom honom som håller i bollen medan spelet byggs upp.

Då fanns ingen plats för någon av mina två tidigare playmakers. Varav den ena, min 32 årige lagkapten Scholtz, som jag nämnde ovan. Jag inledde satsningen på ny taktik strax efter halvvägs in i säsongen och lånade in en spelare, som gjorde 3-4 matcher utan att lyckas med något. Så. Till slut petade jag honom och stoppade in min veteran som högerytter – trots att hans positionsförmåga bedöms som bedrövlig. Jag kan inte påminna mig om att jag sedan Championship manager 3 (1999) med avsikt och framgång spelat med en spelare ur postion under någon längre tid. Då hade jag en vänsterback till vänster i min tremannabacklinje – men dennes förmåga var inte bedrövlig utan medel, kompetent.

Från sin nya position, som vi även började träna vid 32 års ålder. gjorde Scholtz 19 framspelningar (ett klubbrekord) 2 mål och radade upp fantastiska snittpoäng. Det är magiskt. Och nu börjar han även få lite känsla för att spela där.

Att avsluta säsongen med att vinna championsleague ger en skaplig budget, en rejäl boost till klubbryktet – och Scholtz fick i säsongens sista vecka en kontraktsförlängning. Jag hade tänkt gå vidare från honom, då han ditills aldrig lyckats leva upp till sina siffror och hade den högsta lönen i klubben.

<<<<<<<<< Magisk känsla. Fan vilket bra spel.



Jakt på ny titel

Spel Posted on tis, oktober 15, 2019 21:57

Jag har länge nu besvärat Farnbender i FB chatten med information om min pågående football manager karriär. Tänker att kanske jag kan ”glädja” någon till genom att skriva det här istället.

För ett par säsonger sedan höll jag på att halka mig till en ligatitel med Wolverhampton. Väldigt ovärdigt, men alla lag spelade jämndåligt och jag föll på mållinjen. Trots sju förluster och fem oavgjorda var jag med mina 83 poäng endast 2 poäng från slutsegern. Brottades även med otroligt många skador det året och spelade med flera talanglösa u18 spelare en del matcher.

Året därpå kom jag på en mer representativ 8:e plats. Då hade 83 poäng hade räckt till en 5:e plats. Vann ligacupen båda åren och kört med väldigt unga spelare, så det kändes bra. Saknar en nyckelpjäs i anfallet för att ta klivet.

Klar för tredje raka final, slog rekord i antal vinster i följd.

I år ser det lovande ut. Efter 21 spelade har laget endast släppt in 8 mål. Förlorat endast en gång, mot mittenlaget Norwich. Men på grund av 6 oavgjorda ligger Wolves ändå tvåa efter Tottenham, tre poäng efter. Positiv start och laget kan hålla i det blir det spel i champions League och bättre rykte samt pengar. Det svänger rejält i ligan. Fjolårssegraren Arsenal ligger i år tia efter lika många spelade.

Testat en ny strategi i år som jag inte gjort tidigare. Helt urskiljningslöst har jag byggt uppställningen utifrån var mina bästa spelare föredrar att spela och vilken roll de vill ha. Det medför att jag har två offensiva spelfördelare och en obalanserad 4-4-2 diamant där Tre mittfältare spelar centralt och en ren vänsterytter. Kör allt anfall via den flanken då jag har en riktigt bra ytter samt offensiv ytterback där. Spännande att se hur detta faller ut.



Nybörjarguide FM2012

Spel Posted on tis, januari 22, 2019 00:12

I kategorin spel jag tycker ohjälpligt mycket om är Football Manager 2012 absolut i toppskiktet. Efter att ha läst Mizbollahs nybörjarguide till Civilization 6 kände jar att jag ville bidra med något liknande för detta spel.

Några tips till Football Manager 2012
1. När du väljer lag väljer du även svårighetsgrad. Se över mediatipset och räkna med att få sparken om du presterar sämre än det. Detta gäller alltså oavsett om du väljer Barcelona eller Torquay; utmana om ligatiteln medför att du är etta eller tvåa och inte förlorar mot dina rivaler. Eller om du beräknas en övre halvan finish i engelska division 3 kan du räkna med att få sparken om du kommer tolva.
2. Misströsta inte, första säsongen är den klart mest utmanande i spelet. Du ärver ett lag fullt av beståndsdelar du inte gillar och de äter upp din lönebudget. Transfermarknaden är tungjobbad då det knappt finns några missnöjda spelare och inga kontraktslösa att värva. Spara ofta, ladda om. Det är inte ditt fel att det går dåligt.

3. Hela din tränarstab är förmodligen undermåliga. Se över hur många tränare styrelsen tillåter dig ha. Avskeda alla som inte har någon coaching siffra på minst 17+, alla som är i din stab när du börjar är vänliga nog att bryta kontrakten utan kostnad. Detta är en viktig sak att ta tag i direkt, få in kompetens och ut med dyra kontrakt är guld värt för hela klubben, på alla vis.

4. Kika igenom laget. Finns det något att bygga kring? Det finns två vägar att gå, det enklaste är om du har den där lysande forwarden, då kan du lyckas slå vilket lag som helst med kontringsfotboll och honom som måltjuv. Har du ingen sådan är det första du skaffar en målvakt med 17 i greppsäkerhet och det är lättare att värva ett bra mittbackspar än att köpa en stjärnforward – dessa hittar du oftare i diverse u20 trupper och får oftast betala bra ändå men en bråkdel av vad de kommer kosta om ett par år.

5. Målvaktens viktigaste värde är greppsäkerhet. I mitt tycke trumfar en bra siffra där både reflexer och en mot en situationer. Slappa händer leder till billiga mål som frustrerar, det känns alltid mer okej att släppa in ett friläge. Greppsäkerhet + utrustningar i en roll som Målvaktslibero funkar på alla nivåer.
6. För forwards är snabbhet, acceleration och avslut nyckelvärden. Jag har aldrig fått till ett effektivt bygge som håller under en längre tid med någon annan form av forwards. Detta är måltjuvsrollen, det finns tonvis av spelare som kan hantera den platsen. Kan spela själv på topp med kreativa mittfältare eller kompletteras bäst en ”komplett anfallare” eller ”djupt liggande forward”. Denna har utöver hastighet och avslut även bra värde i kreativitet och passningar.
7. När du letar din framtida kompletta stjärnforward kan du räkna med att siffrorna på dessa värden redan är på 16-17 då spelaren är ung, i sjuttonårs åldern. Visst, värden går uppåt fram till cirka 24. Men oavsett din tränarstabs kompetens kommer det inte skjuta iväg mer än 1-2 steg i dessa värden, det är främst mentala bitar som stegrar rejält under den tiden.8. Tacka alltid nej till transferbud på dina nyckelspelare. Pengar kommer aldrig vara det som hjälper dig få ihop ett stjärnlag. Din spelare kan reagera och vill ha ett nytt kontrakt som representerar hans nya värde, ge honom det då om du kan – olyckliga spelare kan tyvärr väldigt sällan prestera. Tvingar styrelsen dig att acceptera ett bud, erbjud genast spelaren ett kontrakt och ge en betydligt högre lön än det han frågar efter (det är den lönen han blivit erbjuden av klubben som jagar honom). Detta ger dig goda odds att behålla spelaren, men ibland kan du helt enkelt inte hindra storklubbarna från köp, men då får de betala rejält.
9. Mittbacksparet ska vara bra i främst tacklingar, markering (16+) och huvudspel (inte ett nyckelvärde för defensiven om de är långa eller har bra spänst, men spelaren kan leverera ett tiotal mål på en säsong vid fasta situationer om de är bra på att nicka, annars duger det att alltså med att kunna få huvudet på bollen). Gärna även 14 i snabbhet. Jag brukar gilla att trycka upp backlinjen och spela offsidefällor vilket kräver åtminstone 12-13 i lagarbete och positionsspel, dessa värden kan utvecklas mycket med åren.
10. Inget påverkar en matchprestation mer än truppens moral. Lär dig hantera presskonferenserna som ett proffs, stötta dina spelare mot media – men sätt dig aldrig i en sits där du gnäller på domare och hylla aldrig motståndarna – neutral ton gäller där. Samma gäller i lagsnacken, bli inte för glad i medgång eller för arg i motgång. Förlorar man en match mot ett lag man ska slå kan dock ett raseriutrbrott ge goda resultat på lagandan. Har hela laget dålig moral, håll ett lagmöte och chansa på att få upp hoppet något. Kalla aldrig till ett lagmöte när moralen är god.
11. Rom bygdes inte på en dag. Att spela football manager med spelets bästa lag från början kommer aldrig kännas lika bra som ditt eget bygge. Även om det lär gå så är dock vägen från korpserierna till toppen kanske också för lång. Ett bra lag i näst högsta serien eller lag med medietips 10-15 placering i en toppliga tycker jag är en bra utgångspunkt. Du kommer då kunna utmana om fem-sex år och kommer själv ha satt prägel på det lag som lyfter bucklan.
12. GLHF



Left4dead bidrar med oväntat barntips

Spel Posted on tis, januari 08, 2019 20:48

Min yngste son Ianpian, snart 2 år, är ständigt sugen på att ta sig ner för den livsfarliga källartrappan för att hänga lite på nedre planet av huset. Får han inte som han vill skakar han barngrinden, varpå vi stänger och låser dörren. Då ligger han vanligtvis och skriker sig röd i många minuter tills endera part ger med sig.

Idag var en dag då han fick lov att komma ner en sväng i samband med storebrors stora nöd (ett toalettbesök). Normalt är det samma visa när man ska upp igen och man brukar komma upp med ett gråtande skrikande bylte i famnen.

Ikväll kom jag dock att tänka på ett vid det här laget klassiskt spel – nämligen Left4dead. Zombieshooter för upp till fyra spelare som jag många gånger kört mer Honk, Hellan och Claws. Grejen med det, som säkert varken var unikt eller ens då nyskapande, är att det leder spelarna med hjälp av ljuset. Det är som sådant ett väldigt linjärt spel men det känns öppet då man ständigt tror sig kunna ta andra vägar än den man faktiskt valde. Det var första gången det påtalades för mig och jag tycker det är briljant bandesign som man ser i de flesta spel idag.

Kanske tror man att gruppen fritt kan välja väg här, men ni kommer gå in i den där puben för att ta er vidare.

Vart det kom ifrån i stunden vet jag inte, men lyset på toaletten släcktes och sen tänkte jag på det här och släckte taklampan. Enda ljuset är nu ovanför trappan, Ianpian tog min hand (och jag kanske behöver förtydliga att det inte var i skräck eller så) och vi gick snällt och lydigt upp tillsammans.

Left4dead fortsätter alltså leverera även år 2019.



FM 2012, en ny karriär

Spel Posted on tor, januari 03, 2019 21:49

Sedan några månader tillbaka har jag spelat mycket Football manager 2012 igen. Den ultimata versionen av ett riktigt gammalt favoritspel. Min nya coachprofil heter Matt Bonner, efter en kanadensisk NBA spelare. Med sitt tyskklingande efternamn var det logiskt att han började sin coaching karriär i tyskland och jag valde ett lag i högstadivisionen som inte var direkt bra, men heller inte usla – Hoffenheim.
Första säsongen är som vanligt trög och den absolut svåraste, man har inte en enda spelare man egentligen vill ha och en plågsam ombyggnad väntar. Väl där flyter det istället oftast på rätt enkelt, jag är framme vid år 2021 och har vunnit ligan fyra gånger irad på väg mot en förmodad femte titel. Kan även tillskriva mig femfaldig tysk cupmästare, även om det inte är en obruten svit.

Nästa mål är sålunda europa cuperna. Som bästa lag i tyskland spelar man automatiskt i den svåraste – Champions league. Jag har två år i följd nått semifinalen vilket verkligen höjt min status som klubb. Denna säsong är jag där igen, men resan var osannolik och jag har inte på något vis fuskat genom att spela om matcher. Redan första omgången efter gruppspelet blev en mardrömslottning mot Manchester City, med bland andra Cristiano Ronaldo. Men de avfärdades efter en tuff 2-3 bortaseger för mina grabbar följt av en utskåpning i Tyskland med 4-0 och sammanlagt 6-2. Wow! Men då var mitt lag vid full vigör, därefter lottades jag mot ytterligare ett oljemiljadärslag i form av Chelsea. Därtill hade jag två skador på mittbackar, varav den ene är ordinarie och en av mina bästa spelare. En välväxt defensiv mittfältare som hade lite kunskap om positionen fick inta backlinjen borta mot ett lag i absolut världsklass. Lyckades vinna med 2-1 borta trots endast 36% bollinnehav.
Hoffenheim har en intressant laguppsättning, tre fantastiska forwards som skulle platsa i vilket lag som helst delar tiden på två platser. Den ene är i år en inlånad junior från Milan som blivit min överlägset bästa målskytt i år då de två andra turats om med skador – men de kommer när säsongen alla att ha varit klubbens bästa målskytt med uppemot 30+ mål på en säsong vilket är fantastiskt.

Mittfältet är utformat som en diamant, speldirigenten och lagets bästa spelare är offensiv mittfältare. Det defensiva ankaret är den i laget som har bästa rykte och högst värderade spelaren, som jag dock inte får ut fullt potential av mycket på grund av att mannen i fronten behöver mycket boll. Det är svårt att stå emot bud på bortåt 400 miljoner, men så länge han trivs lär han bli kvar. Han kan även till fullo spela central mittfältare och jag lyfter fram honom dit då skador på de två centrala mittfältarna uppstår. Dessa är ganska anonyma, en löpstark lagkapten som är bra på straffar och hörnor spelar jämte en dribbler med bra långskott och även han bra på fasta situationer.
Med siffror där 20 är max är det svårt att klaga på min defensive mittfältare som ständigt är hett uppvaktad av mer namnkunniga klubbar.

Det är i backlinjen det är svårt, spelar en rak fyra och har haft riktigt svårt att locka in bra ytterbackar. Mitt mittbackspar är fantastiskt, stora starka positionssäkra som alltid är framme på hörnor och utgör offensiva hot.
På högerbacken har jag fram till ifjol faktiskt kört med en spelare som var i klubben från början, Andreas Beck, en tysk landslagsman. Hans siffror får inte direkt någon att tappa hakan, men matchbetygen har ständigt varit solida. Jag höll på fasa ut honom några säsonger då han delade tiden med en fransk talang som lämnade mig som Bosman fall till Arsenal. Beck är nu 34 år och blir ofta frånsprungen i försvaret. Jag har tre till högerbackar på i klubben, den ene är en fransk ungdomsspelare som inte levererat och den andre en mexikansk landslagsman som inte heller vuxit i skorna riktigt, även om han är mitt förstaval i år.
Den sista köpte jag mitt i säsongen och han, Micah Richards, är också nästan pensionsmässig vid 32 års ålder, klart bäst – men han hade redan spelat i Championsleague i år för Manchester City så han får inte spela i europa för mig förrän nästa säsong – om jag ens behåller honom. Han behövs dock för att avlasta i ligan (och kanske orsakade värvningen lite kaos i Manchester då jag plockade in honom ett par veckor innan klubbarna möttes). Tre av dessa fyra högerbackar kan också hjälpigt spela vänsterback – de får turas om att fylla i för min ordinarie på positionen som ständigt brottas med sina svaga fysik. Han är inte gammal men har inte bra återhämtning eller ork i matcherna, han är dock en väldigt bra offensiv ytterback och lagets bästa en mot en spelare.

Den bäste anses knappt godkänd i lagrapporten – och han är inte tillgänglig i europacupspel. Det är exakt samma situation på vänsterbacken fast det är ingen av reservernas fasta position vilket brukar påverka insatsen.

Målvaktspositionen är väl täckt, har länge haft schweiz landslagsmålis Yann Sommer på positionen men i år har jag värvat en yngre Spanjor som är 6-7 år yngre men redan har bättre siffror – jag behövde förändra något efter att inte laget blivit bättre på andra positioner än ifjol.

Det är inte så att det inte finns bättre ytterbackar än de halvdana spelare jag har där, men de är inte intresserade av att spela i tyskland. Det är ett problem du inte har när du leder lag från England eller Italien som jag gjorde i min tidigare karriär. Jag gillar dock utmaningen och har verkligen i de flesta fall köpt unga spelare som utvecklats. De jag jag fyllt på med, den spanske målvakten med endast två säsonger i Sevilla som förstaval samt en stabil belgisk central mittfältare Florent Cuvelier som är reserv vilken många år spelat i engelska lägre serier utan att någonsin ha spelat i premier league, har kort efter ankomsten i klubben blivit landslagsmän för sina länder. Så jag tror att Hoffenheim är ett växande varumärke och kanske kan jag i framtiden köpa vilka spelare jag behagar. Laget har framtiden för sig då de flesta nyckelspelare är kring 25 år och i flera fall betydligt yngre – ett ekvadoriskt mittbacksunderbarn på blott 19 är min käraste ägodel.

Men – åter till handlingen! Ha ha, vilken lång bloggcomeback efter fyra månaders total tystnad!! Hoffenheim – Chelsea match två. Jag hade en match i tyska seriespelet mellan mötena då jag vilade i stort sett hela laget, eller vad ska jag säga.. De som var i speldugligt skick. Min tredje mittback var nu också skadad. Så jämte den välväxte mittfältaren hade jag ingen mittback kvar i laget, en halvkass junior.. ..eller någon ur högerbackspoolen? Jag valde den mest markeringssäkre högerbacken och satte honom som mittback, alla härliga 177 cm och 71 kilo.

Den franske junioren som jag frusit ut ur min djupa högerbacksrotation fick trots det förtroendet på positionen över veteranen Beck, som såg ut som en kona i försvaret i första matchen.
En av de centrala mittfältarna var avstängd och ersattes av hårt arbetande Cuvelier, som inte bjuder på mycket annat.

Det var inte direkt med gott självförtroende vi tog avsparken men satsade offensivt för att undvika spel nära min bräckliga försvarslinje. Den ende ordinarie spelaren i fyrbackslinjen, min offensive vänsterback, drog på sig ett rött kort redan i 32:a minuten. In med Beck, konan ni vet, och ut med Cuvelier – ett smalt mittfält men bibehållen stjärnforwardsduo, jag tänker mig att det är bättre att ha de bästa möjliga spelarna på planen och slå de långa passningarna. Överlevde till halvtid och i första situationen i andra halvlek får jag straff, som sitter! Chelsea behöver fortfarande två mål för att ens nå övertid. 1-1 målet kom i 64:e minuten. Jag körde vidare med kontringsmetoder, men nu drog min franske matchotränade högerback på sig sitt andra gula kort och blev utvisad i 77:e minuten. Dags för mittfältsdirigenten att bli högerback och vi bildade köttmur, bara passningar till fötter och hålla i bollen. Tänkte att om de gör ett mål till är jag rökt, nio man av ett redan sargat manskap mot ett världslag lär inte klara 30 minuter övertid. Lyckligtvis höll laget emot och blev inte utspelade i någon statistisk kolumn, utom röda kort då.


Där är vi nu, i semin väntar portugisiska SLB som jag åkte ut mot i champions league kvalet 2013, efter 2-2 och straffar samt även 2017 efter 3-0 hemma då jag totalt sabbade returen genom att vila nyckelspelare och förlorade med hela 5-1 i tron om att det var klart. Man blir ju avstängd efter två gula kort och jag ville inte riskera det inför nästa runda. Hur det går i år återstår att se, men det ser ut att vara ett lag med en kanonmålis och stark defensiv mot mitt lag.. ..som ju kommer vara bättre än i förra omgången och definitivt mycket starkare än för tre säsonger sedan då vi senast sågs.



TKO

Spel Posted on ons, augusti 01, 2018 10:37

Vi är i år 2018 och vid det här laget har jag hunnit göra ett antal timmar i NES klassikern Punch Out. En klassisk motståndare är Don Flamenco, den spanske charmören med en ros i mun under sin introdans. Don brukar man, som amatör, behöva nöta ner och matchen är oftast inte slut förrän i slutet av tredje ronden. Men igår knockade jag Don på teknisk knockout redan i första ronden.

Som bilden visar går det ju att göra snabbare, men jag har inte direkt kollat på youtube för att få några tips. Mitt sätt var att nöta ner Don till första knocken, sen lyckades jag hitta en ”stjärnsmäll” genom att leverera ett slag i magen precis då Don kom på fötter, sen undvek jag hans uppercut och svarade med en jabb på käken och därefter levererades stjärnsmällen. Han var i golvet direkt igen och sen repeterades proceduren för seger.

Det var även första gången jag spelade på NES mini som Honken införskaffat. Tog även en tur i Double dragon 2 som jag nötte mycket som barn, alla specialmoves fanns kvar i muskelminnet. Kom till nivå fem utan att förlora ett liv, men där tog det stopp då man plötsligt tvingades göra svåra hoppövningar som resulterade i direkt livförlust vid misslyckande. Själva fightingen klarade jag lysande.

Mer retro gaming i höst hoppas jag!



Karaktärsgalleriet #36

Spel Posted on mån, mars 12, 2018 20:51

Karaktärsgalleriet #36
Grave Robber
Craft: 4 Strength: 2 Fate: 3 Life: 4 Gold: 1

Missat ett inslag i Karaktärsgalleriet i min iver att fylla ut upp till 40 karaktärer. Men för att inte bryta ordning presenteras nu karaktär nummer 36 i lagom tid för att hinna delta i SanTalisman.

Grave Robber kan istället för att dra kort ur äventyrsdecket välja att dra översta kortet i skräphögen.

När grave Robber ska slänga ett kort placeras det alltid i botten av skräphögen.

När han besöker kyrkogården får han dra 8 kort ur äventyrskortdecket och välja ett föremål. Resten läggs på skräphögen.

En känd gravplundrare från vita duken:
Lara Croft – Tomb Raider

Hennes namn är ju en ren omskrivning av yrket i fråga så det känns inte så långsökt att Lara blir utsedd till gravplundrare.
Känt citat:
Why would I try and cheat you out of anything, now, I need you to get the piece so I can steal it from you later.



Karaktärsgalleriet #40

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:51

Karaktärsgalleriet #40
Philosopher
STRENGTH: 2 CRAFT: 4 FATE: 2 LIFE: 4 GOLD: 1

Men hur många karaktärer finns det egentligen i det här spelet? En hel del, men skulle tro att vi presenterat mer än hälften.. ..tror jag.. ganska säkert. Eller?

Filosofen börjar spelet med en besvärjelse.

Han har förmågan som Hellan önskar att petet Stompy skulle ha, nämligen att slänga ett faceup adventure card och därefter dra ett nytt, som han måste möta.

När han drar en besvärjelse han inte vill ha kan han slänga den och dra en annan att ersätta den med vilken måste behållas.

En Philosopher känd från vita duken: Mahatma Gandhi (Gandhi)


Att spela karaktären i Talisman enligt Gandhis filosofier lär göra matchen svårvunnen. Men vem vet, om man bara gör snälla saker kanske de andra gillar en (det brukar dock vända fort i Talisman om man plötsligt äger ett bra objekt eller två)

Känt citat: ”An eye for an eye only ends up making the whole world blind”



Karaktärsgalleriet #39

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:36

Karaktärsgalleriet #39
Dread Knight
STRENGTH: 2 CRAFT: 3 FATE: 1 LIFE: 4 GOLD: 1

Sug på de siffrorna! Det här är en skör odöd riddare vars hela effektivitet hänger på att inte förlora sin warhorse, vilken han få som följeslagare från början. En riktigt låg fate underlättar inte heller, Dread knight kommer behöva en rejäl dos tur för att någonsin hålla härskarkronan.

När han dödar en fiende får han dra en besvärjelse om hans craft tillåter det.

En Dread knight känd från vita duken: det var givetvis i hård konkurrens mot Skeletor ridandes på sin Panthor – men valet föll istället på den motorcykelburne Ghostrider från filmen med samma namn.

Ghost Rider har sålt sin själ till satan och är väldigt nära förknippad med transporthjälpmedlet han sitter på. Johnny Blaze är inte den förste Ghost ridern, genom åren har man ridit på andra transportmedel än just brinnande motorcyklar.
Känt citat: ”Yeah, I’m good. I feel lke my skull is on fire, but I’m good”



Karaktärsgalleriet #38

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:34

Karaktärsgalleriet #38 Cleric

STRENGTH: 3 CRAFT: 4 FATE: 3 LIFE: 3 GOLD: 1

Nu var det längesedan någon ny karaktär introducerades och det är hög tid att bygga ut galleriet. Säg hej till Cleric!

Cleric är den förste karaktären som understiger 4 liv, med siffran 3. Till sin fördel kan hon dock förhindra livsförlusten genom att använda fate. Det kan även offras fate för att rädda en följeslagare.

Kan återfå ett poäng fate i samband med att be.

Kan fördriva spirits utan att ta till strid. Då får hon ingen trophy men kan istället återställa ett poäng i fate.

En Cleric känd från TV
Thoros of Myr – Game of thrones

Cleric beskrivs som en krigare med en helares förmågor. Thoros är känd för att mirakulöst ha återhämtat människor från dödsriket i sin herres namn.
Känt citat: ”You saw me bring him back from the dead after you cut him down.”



Karaktärsgalleriet #37

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:32

Karaktärsgalleriet #37
Dark Cultist
STR: 3 CRA: 3 Fate: 1 Life: 4 Gold: 1

Nu rullar det tunga artilleriet in på löpande band och gör livet surt för klena munkar och präster. Inget kan väl vara mer tillfredsställande än att ge sig in i kamp med ondskan själv? Möt Dark Cultist! (Noterar att jag hoppat över karaktär nr 36, det återkommer jag till, vill inte sabba nummerordningen mot andra plattformar)

Hon är alltid ond och inget kan förändra det. Hon har styrkan att anfalla i Psychic combat och använda craft istället för strength när hon anfaller.

När hon besegrar en karaktär och tar ett liv, eller en fiende(!), får hon slå på sitt korts tabell. Besegras en god karaktär får hon plus om önskvärt plus ett på slaget som kan resultera i str, cra, gold, fate, spell, life.

En karaktär med kraften att ständigt utveckla sig själv bör aldrig lämnas ifred, då kommer det vara försent.

En känd Dark Cultist från TV.
Evil-Lyn, He-Man and the masters of the universe

Skeletors ende smarte hejduk som ofta agerar som huvudantagonist i den tecknade serien. En stark magiker med ambitionen att härska över världen på egna ben.

Känt citat: ”Once again you talk too much and act too slowly”



Karaktärsgalleriet #35

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:30

Karaktärsgalleriet #35
Warlock
STR: 2 CRA: 5 Fate: 1 Life: 4 Gold: 1

”Hej, känner du igen mig? Det är jag som tar dina grejor och delar ut talismans till vardags. Vad jag gör med lootet har fram till nu varit obesvarat. Men då jag ger mig av efter härskarkronan kommer sanningen fram”

Istället för en Talisman, eller quest reward, kan Warlock plocka ett valfritt föremål ur purchase deck.

Han börjar spelet med två spells och kan varje gång det är hans tur ta sin kvot tillåtna besvärjelser.

Detta är en superstark karaktär som är bra från början och kommer växa snabbt!

En känd Warlock från vita duken
Merlin – Excalibur

Mystikern från kung Arthur legenden är en legendarisk Warlock.

Känt citat: ”Looking at the cake is like looking at the future, until you’ve tasted it what do you really know? And then, of course, it’s too late.



Karaktärsgalleriet #34

Spel Posted on tis, december 12, 2017 12:28

Karaktärsgalleriet #34
Chivalric knight
STR: 3 CRA: 3 Fate: 2 Life: 4 Gold: 1

På grund av att det förekom så många Talismans i förra rundan, från start till mål, kommer nästa omgång inkludera alternativa Quest rewards. Lämpligt då att introducera en sann questare!

Den ridderlige riddaren rider snabbt. Detta symboliseras genom tillgång till en gratis ridhäst från start. Han är känd för att ställa upp och strida med de rättfärdiga, eller tar han bara åt sig äran? Oavsett om du bett om hjälp eller ej kommer riddaren oftare än inte komma till din undsättning, till gagn för er båda. Riddaren får en quest reward och stridsegraren får sin trofé.

Heder har han i mängder och tillåter inte sig själv attackera någon karaktär med lägre styrka än sig själv. (Måste googla dispyten om det är strength, strength value eller strength med objects som räknas.)

En känd Chivalric knight från tv:
Brienne of Tarth – Game of thrones

Oönskad. Edsvuren. Lojal. Och en fantastisk krigare som slåss för de goda och skyddar de svaga, vare sig de vill eller ej.

Känt citat: ” I will shield your back and keep your counsel and give my life for yours if need be.”



« FöregåendeNästa »