Lånade spelet av en kollega. Det kändes väldigt retro att fysiskt lämna ett spel till honom och låna hem ett annat. Det här spelet är kort, men lämnar stora avtryck. Det sägs kunna sluta på 22 olika sätt. Man kontrollerar fyra karaktärer och beroende på hur många som klarar sig, vilka som klarar sig och hur man tog sig slutet; är avgörande för hur det slutar för dig.

Speltekniskt är vi på nivå med Space Ace spelen (1983). Men spelet har mycket annat att erbjuda och skänker mycket eftertanke.

Det finns många vägar till målet. Jag är nöjd med det slut jag fick och de flesta val jag gjorde längs vägen. En del val resulterade inte riktigt på dett sätt jag tänkt mig – mest för att jag inte förstod innebörden av mitt val. Alternativen som kommer upp är oftast en ikon för en knapp och ett ord. Så om det står L1=Leave så kan man tänka sig att det betyder lämna platsen, men det kan lika gärna vara en uppmaning att säga till någon annan att gå. Lite tydligare dialogträd är den tydligaste bristen.

Styrkan i spelet ligger i att fatta rätt beslut på kort tid, vara noggrann men kvick och tänka på vad man vill med den karaktären man styr. Det är som en levande interaktiv film. Jag skulle kunna skriva en helsida om hur jag nådde målet – vad som hände längs vägen. Men det skulle förstöra din upplevelse. Det är som en hemlig kod. Vi tar det när du initierats.

Vad är Heavy rain?
Ett spel som är som en film. Även en person med väldigt begränsat tv-spels know how borde kunna få ut någon form av spelglädje av detta.
En scen, en tidig scen, som inte säger mycket – men som samtidigt säger allt om hur det fungerar. Kolla! och fundera för ett ögonblick vad du skulle ha gjort i samma situation.