e x a k t  kaos

Februari 2013

Serier från barndomen

Jag lever med ett nyansrikt långtidsminne och det hör till ovanligheterna att jag glömmer något som en gång gjort intryck på mig. Nyligen körde jag fast i tankeverksamheten då jag desperat försökte minnas ett seriealbum jag läste som barn. Mina minnen bestod av brutala och otäcka bilder som förmodligen skrämde upp mig rejält. Med hjälp av serieexperten Daniel Gustavsson på biblioteket i Gävle och Henrik Westberg, en konnässör i Fransk-Belgiska serier, lyckades jag till slut få tillräckligt med ledtrådar för att finna det jag sökte.

Det visade sig sedan att serierna faktiskt fortfarande fanns att tillgå genom biblioteket, av den anledningen skaffade jag mig ett lånekort. Skönlitteratur
intresserar mig inte och jag har av den anledningen inte nyttjat biblioteket
på ett tiotal år. Det var ju tokigt inser jag nu, det är faktiskt en riktig guldgruva av diverse kuriosa.

Seriealbumen jag sökte gavs ut i Sverige mellan 1979-1986 och tecknades
av fransosen Jacques Tardi. Det rör sig om en serie vid namn Adèles extraordinära
äventyr vars oförglömliga omslag jag kände igen i samma sekund jag såg dem, trots att det var så många år sedan sist. Efter att ha reserverat dem på internet fick jag efter några dagar ett SMS att böckerna anlänt på biblioteket, forslade hit till mig helt kostnadsfritt från undangömda arkiv på fjärran bibliotek – fantastiskt!
Klassiska, vällästa, seriealbum

Adèles extraordinära äventyr handlar om Adèle Blanc-Sec, en ung kvinnlig författare och äventyrare bosatt i Paris under tidiga 1900-talet. I serien förekommer mycket övernaturliga och fantastiska inslag toppade med rikligt fyllda pratbubblor, man kan lätt anklaga serien för att ha en komplicerad berättarstil, men den är likväl intressant. Man får även ta del av en del naket, surrealistiska drömsekvenser och en massa blod.
Den blygsamme tecknaren oroar sig över kvaliteten på sitt manus genom sina karaktärer.

Värt att notera är att på de senare utgåvorna av albumen så förekommer texten “Serier för vuxna” i ena hörnet. Det känns sannolikt att censurpolisen slog till efter att ett barn för mycket gråtit sig till sömns efter att ha lånat hem Demonen från Eifeltornet istället för Barna Hedenhös eller Gaston, som befann sig i samma seriekollektion.

Om du hade barn som växte upp på 80-talet kan du räkna med att dessa böcker följde med ungarna hem från biblioteket i samma trave som senaste trevliga boken om Pettson och Findus.

Franske regissören Luc Besson gjorde en filmatisering av Adèles äventyr 2010.

Slutet av oktober 2013

Skulle valt IT i skolan

Slöjdens vara eller icke vara i våra skolor är ett hett diskussionsämne
för tillfället. Visst kan det väl vara kul för elever att slippa skolbänken och arbeta med händerna istället? Eller åtminstone få tid på schemat att lära sig något mer
praktiskt, ett andningshål i plugget. Jag anser att det är ett relevant alternativ att lägga till IT utbildning i skolschemat. Är det verkligen befängt tänkt att detta ämne i framtiden skulle kunna stjäla minuter från hantverksämnen i skolan?
Datorer är precis som slöjd något som inte passar alla. Detta blir tydligt när bilmekanikern letar efter bokstäverna på tangentbordet i fem minuter i ett försök att skriva in en adress…

Personligen har jag inte särskilt många positiva minnen från slöjdsalen. Min första syslöjdslärare var säkert jätteduktig på att slöjda, men saknade helt och hållet en pedagogisk förmåga. Gjorde man fel så fick man oftast sitta med armen i vädret tills den blev vit och därefter lyssna på suckar och reprimander till den grad att man inte längre tordes räcka upp handen. Men detta förändrade inte kravet på att
lovikkavantarna skulle vara färdigstickade till jul… En dag klarade jag inte pressen och valde att bege mig hem istället för att infinna mig på syslöjden. Detta var första och, vad jag kan påminna mig om, enda gången i hela grundskolan som
jag skolkade.

Och inte gjorde jag någon större succé på träslöjden heller. Det var mer eller mindre en följetong av smärta, blod och frekventa besök till plåsterförvararen. Bland annat skulle det snidas en kåsa, Johan slinter med stämjärnet och placerar
dess spets i motsatt hand. Aj! Vi gör någon slags staty av ståltråd, Johan bränner sig illa och hänger läpp vid vattenkranen. Mina kontorshänder är innehavare av inte mindre än tre rejäla ärr som kan härledas till träslöjd.

I högstadiet föll valet alltså på syslöjd. Denna gång med en vettig lärare som gjorde att jag utvecklades från katastrofal till klart godkänd i ämnet. I nionde klass fick jag faktiskt till en del riktigt schyssta grejor som till exempel en hårdrocksbandlogga i korsstygn (något av en vandringsklenod i mitt
kompisgäng), en fleecetröja och en vävd duk. Slöjden gav mig grundläggande kunskaper i att lappa en strumpa och erfarenhet av hur man sandpapprar saker. När jag står i mitt hus drygt 20 år bort från min senaste träslöjdslektion redo att regla upp en vägg, spika och spackla känner jag mig milt sagt ganska bortkommen. Verktygen är samma som i slöjden, känslan av otillräcklighet likaså. Kanske kunde ämnet inrikta sig på lite mer praktiska byggkunnande istället för hemslöjd? Jag letar fram min egensnidade kåsa och fuktar strupen medan jag funderar på nästa steg…
Anlita hjälp eller köpa hem mer plåster och sätta igång?

Men visst finns positiva saker även med slöjd! Det ger eleven möjlighet att upptäcka en dold talang eller väcka ett nytt intresse. Min personliga åsikt är att sju år av slöjd i skolan är i överkant. IT är en för stor del av vår vardag för att de unga
inte ska få, åtminstone möjlighet till, utbildning i ämnet.

Från julnumret 2013. Med extra bilder!

Ett måste för spelintresserade

Jag är nio år, ett inbitet Ghostbusters fan som precis fått lov att köpa sin första hemdator. Överlycklig! Det blev ingen Commodore-64 och Bubble Bobble, ej heller något Nintendo och Zelda utan istället ett lite billigare alternativ vid namn MSX SVI-728. Ringer inga klockor? Misstänkte det, väldigt få hade sådan dator. Redan på vägen hem från genomfört köp valde jag att mitt favoritspel skulle bli Ghost trap. Ett spel som visar sig vara riktigt dåligt men som ändå nöts flitigt i hemmet eftersom min bror vägrar ge upp kampen om att äga High-score – i mitt spel! As…

Dator- och TV-spel har för mig alltid haft en näst intill magnetisk dragningskraft. Från min första sittning hos en kamrat som hade hyrt ett Nintendo, hela vägen fram till idag. Minns bland annat en familjesemester till Öland där de hade arkadspel på campingen. Likt tjuren Ferdinand under sin korkek stod jag ständigt i den digitala nöjesparken och njöt varje ledig stund. I mellanstadiet umgicks jag gärna med kamrater som hade datorer eller tv-spel, ett brett urval förvisso, men antagligen blev mitt spelsug för stort. Detta påtalades och jag dubbades sedermera till ”utnyttjaren”
– han som bara är kompis med dem som har tv-spel. Det var naturligtvis inte så, men samtidigt, varför skulle jag undvika spelandet bara för att vara till lags?

Till slut hittade jag mitt gäng, som delade mina hobbies och blev goda vänner. Tycker det är kul att jag 20 år senare, trots geografisk distansering, fortfarande har nära kontakt med de flesta av dem. Under helgen som var sammanstrålade tre av oss för att besöka ”Game On 2.0” världens största dataspelsutställning som just nu huserar på Tekniska muséet i Stockholm.

Det var en gemytlig installation som inte bara snällt gick ut på att läsa om och titta på rariteter. Faktum är att det fanns minst lika många utställningsobjekt som erbjöd möjlighet att spela på. Äldre maskiner presenterades tidsenligt på TV apparater från samma era. Vandringen inleds med Pong och avslutas med Playstation 4. På plats fanns också original konceptskisser på bland annat den ikoniske spelhjälten Mario, en sektion med inriktat på bärbara spel samt en samling arkadkabinett med mera. Game on är på plats i Stockholm fram till början av april 2014, jag rekommenderar ett besök!

1. Stockholmsdag

Under en intensiv dag hann jag och Johanna med mycket och träffa många. Våffelbrunch hos Farnbender o Carina. Bergakungen och Ishii-san infann sig också. Vidare till:Den storhänte värden äter fortfarande i bakgrunden medan vi andra gått vidare med andra sysslor. Känns bekant.

2. Privat visning av Mjölktandsbeteende

Carina har varit med i en kortfilm som vi fick äran att se. Lite rumphugget att tvinga in den på 11 minuter, kunde gärna fått vara 15 känner jag. Men det var en solid produktion med tanke på nivån. Träffade även Ylva där lite snabbt. Efter detta:

3. Game on

3.2 Vänta här nu…

…Ishii-san vem är det? Jo – Kenneth har smyggift sig i veckan och planerar att ta efternamnet Ishii som Tomoko heter. Så det är hans nya smekis.Tomoko och Kenneth vid en Japansk kuliss i Stockholm.

4. GAME ON!

Ishii-san, Bergakungen, Johanna och jag gick sedan på tekniska där världens största datorspelsutställning just nu huserar. Det var kul. Har haft en tanke på att samla ihop mina Kuxabladet krönikor här på bloggen, eftersom jag skrivit kring detta så väljer jag att börja redan idag.

5. Middag

Därefter blev det middag på en båt vid namn Patricia. Emil Franksson dök också upp och fyllde på antalet människor jag hann träffa. En solid måltid i gott sällskap avrundade kvällen varpå vi åkte hem.Howdeeeee Partner!

6. Hur blir det där en heldag?

Stockholm åt upp en massa tiiiiid. Omåttligt mycket trafik. Härliga felkörningar. Legendarer som ”Gubben i blå mercan” som desperat körde fram och tillbaka i ett försök att hålla två parkeringsfickor på Birgerjarlsgatan. Den mytomspunna trafikstockningen på Djurgården uppföljd av ”jakten på fiket” som på grund av tidsbrist slutade med en to go kaffe på mcdonalds Hornsgatan. Jag kan tänka mig att vi brände av 1,5 timme på skit som detta. Stockholmare – varför är ni så många?

7. Boxpass

Körde box förra veckan igen, inte alls i form för det, plus att jag fick sparra med Jimmy. En riktig slugger som slår så hårt att man går hem med blåmärken där mitsarna suttit. Tyvärr sista passet för säsongen.

8. Bokat bio

På fredag ska vi på Bilbo II med Patrik och Ammie. Platser bokade på balkongen längst fram i mitten – på RIO bio såklart!

9. Julbakat

Johanna har bakat till tidningen. Fast det blev lite av varje så jag har döpt sidan till Julens godsaker. Smarriga recept på julgröt, brändamandlar och pepparkakscupcakes med tre olika frostings. Gott? Jupp.
Tomtar gillar också brända mandlar. Jag tryckte 200g på en kväll!

10. Det konstiga avsnittet?

Såg veckan big bang theory som inledde med en sammanfattning från ett avsnitt som inte visats. Numreringen stämde men något verkar vara konstigt. Fler som upplevt detta?
Sheldon upptäcker något av en slump som visar sig vara falskt. Men i vilket avsnitt hände detta?

11. Yahoo groupen

Många AD medlemmar besökte plötsligt den gamla AD gruppen efter att den nämndes i den nya gruppen som finns på Facebook. Kul att den fanns kvar. Något värt att bevara? Hursomhelst, we got in!